+ -

عن أبي مالكٍ الأشعريِّ رضي الله عنه قال: قال رسول الله صلى الله عليه وسلم:
«الطُّهُورُ شَطْرُ الْإِيمَانِ، وَالْحَمْدُ لِلهِ تَمْلَأُ الْمِيزَانَ، وَسُبْحَانَ اللهِ وَالْحَمْدُ لِلهِ تَمْلَآنِ -أَوْ تَمْلَأُ- مَا بَيْنَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ، وَالصَّلَاةُ نُورٌ، وَالصَّدَقَةُ بُرْهَانٌ، وَالصَّبْرُ ضِيَاءٌ، وَالْقُرْآنُ حُجَّةٌ لَكَ أَوْ عَلَيْكَ، كُلُّ النَّاسِ يَغْدُو، فَبَايِعٌ نَفْسَهُ فَمُعْتِقُهَا أَوْ مُوبِقُهَا».

[صحيح] - [رواه مسلم] - [صحيح مسلم: 223]
المزيــد ...

Ittaama e Abuu Maalik Al Ash'arii yo Alla wele mbo o wii: Nelaaɗo yo jam e kisal won e makko maaki:
" Laaɓal ko feccere Iimaan(imanagal), yettude Alla ina hebbina peesirgal(manndakke) subhinade Alla e yettude Mba ina hebbina ko woni hakkunde kammuuji e leydi, juulde ko annoore, sadaka ko ɓanngannduye, muñal ko ndaaygu, Quraana ko hujja ma wollo e dow ma, yimɓe fof ko dawooɓe, ko jeeyoowo fittaandu makko wollo dimɗinoowo ndu wollo kalkoowo ndu".

[صحيح] - [رواه مسلم]

Sarhu on

Annabi ina habra wonde: laaɓal ɓanngungal ko sallige wonirta e lootngal janaaba ɗum ko sarɗi e nder juulde. E wiide:" mi yettii Alla ina hebbina peesirgal(etergal)" ko ɗuum woni mantude Alla ceniiɗo O, e sifaraade Mbo sifaaji timmal ɗuum peesete( eterte)ñande darnga ɗum hebbina peesirgal golle.(etergal golleji) E wiide" senaare woodanii Alla e yettude Alla" ɗuum woni seninde Alla e kala ustaare e sifaraade Mbo sifaaji timmal kaanduɗi e manngu Makko e yiɗde Mbo e mawninde Mbo ina hebbina ko woni hakkunde kammuuji e leydi. E wonde "juulde ko annoore" wonande macuuɗo Alla e nder ɓernde makko, e yeeso makko, e yenaande makko, e saango nde o mooɓate. E wonde" sadak (sadaka)ko daliil" sadaka ko daliil gooŋɗude iimaan(imanagal) jiyaaɗo, e seertude mbo e nafige kaɗoowo sadak sabu waasde mbo gooŋɗinde ko foda ko. E wonde" muñal ko ndaaygu" -ko ɗuum woni sokde fittaandu haɗandu faayde e tikkude- ko annoore wondunde e nguli e cumu, hono ndaaygu naange; sabu ko ɗum cattuɗum hoɗum hatajini e haɓtaa- de fittaandu e surde ndu e belaaɗe mayru, jom mayru seeratah jalbanniiɗo peewɗo duumiiɗo e peewal, ɗuum woni muñde e ɗoftaare Alla, e muñde e musib- baaji e nooneeji gañaaɗi ka aduno. E wonde " Quraana ko hujjo ma wollo e dow ma" ka janngugol mbo e gollirde mbo, wollo ko "hujjo e dow ma" si a accii mbo a golliraani mbo wollo a dursitaaki mbo. Refti Nelaaɗo mo jam e kisal woni e mum habri wonde yimɓe ɓe fof ko yahooɓe hoɓe caro ɓe ummo e ɗoyɗi maɓɓe ɓe njalta galleeji maɓɓe ngam golloyde golleeji ceertuɗi. Ina e maɓɓe pooccatooɓe e ɗoftaare Alla o rimɗina fittaandu makko e yiite, ina e maɓɓe gooñatooɗo o yana egoopi o halkira ndu naatde jaynge.

Firo ngon: Enngele Urdu Español Indoneesiire nden Uyghur Bengali Faransi Turkiire Ruusiire Bosniire Sinhala India Faarisiire Wiyetnamiire Tagalog Kurdiire Hawsa Portokeesiire Malayalam Telgu Swahili Tamil Burma Taylanndanaajo بشتو Assamais Albanais السويدية الأمهرية الهولندية الغوجاراتية Kyrgyz النيبالية Yoruba الليتوانية الدرية الصربية الصومالية الطاجيكية Kinyarwanda الرومانية التشيكية Malagasy Italien Oromo Kannada Azeri الأوزبكية
Hollu firaaɗe ɗen

Ina jeyaa he nafooje Hadiis

  1. Laaɓal ko pecce ɗiɗe: Laaɓal peeñngal ngaal wonirta ko sallige e lootngal, e laaɓal nder ngaal wonirta ko tawhiid-wootadinde Alla- e gooŋɗinde e golle moƴƴe.
  2. Himmude reende juulde sabu konde annoore jiyaaɗo aduna e ñande darngo.
  3. Sadaka ko maande sellude gooŋɗingol.
  4. Himmude gollirde Quraana e gooŋɗinde mbo ngam mbo wona hujjo wonande ma mbo waasa wonde hujjo e dow ma.
  5. Fittaandu si sokliniraani ndu ɗoftaare ndu soklinir ma goopol.
  6. Kala neɗɗo alah sago o gollo; o rimɗanira fittaandu makko ɗoftaare, wollo o halkira ndu goopol.
  7. Muñal ina hatajini e roondaade ko satti e haasbaade ina heen kadi satteende.