عَن أَبِي بُرْدَةَ بْنِ أَبِي مُوسَى رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ:
وَجِعَ أَبُو مُوسَى وَجَعًا شَدِيدًا، فَغُشِيَ عَلَيْهِ وَرَأْسُهُ فِي حَجْرِ امْرَأَةٍ مِنْ أَهْلِهِ، فَلَمْ يَسْتَطِعْ أَنْ يَرُدَّ عَلَيْهَا شَيْئًا، فَلَمَّا أَفَاقَ، قَالَ: أَنَا بَرِيءٌ مِمَّنْ بَرِئَ مِنْهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ، إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَرِئَ مِنَ الصَّالِقَةِ وَالحَالِقَةِ وَالشَّاقَّةِ.
المزيد
Abu Burdah ibn Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom) berättade:
"Min far, Abu Musa, drabbades av en svår sjukdom och svimmade. Medan hans huvud vilade i knäet på en kvinna från hans familj, kunde han inte svara henne då han var medvetslös. När han vaknade till sa han: 'Jag tar avstånd från det som Allahs sändebud ﷺ tog avstånd från. Allahs sändebud ﷺ tog avstånd från den som höjer sin röst [i klagan vid olycka], från den som rakar sitt hår [i sorg], och från den som river sönder sina kläder [vid olycka].'”
