عَنْ عَائِشَةَ أُمِّ المؤْمنينَ رَضيَ اللهُ عنها قَالَت:
قُلْتُ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ: حَسْبُكَ مِنْ صَفِيَّةَ كَذَا وَكَذَا، -قَالَ أَحدُ الرُّوَاةِ: تَعْنِي قَصِيرَةً- فَقَالَ: «لَقَدْ قُلْتِ كَلِمَةً لَوْ مُزِجَتْ بِمَاءِ الْبَحْرِ لَمَزَجَتْهُ» قَالَتْ: وَحَكَيْتُ لَهُ إِنْسَانًا، فَقَالَ: «مَا أُحِبُّ أَنِّي حَكَيْتُ إِنْسَانًا وَأَنَّ لِي كَذَا وَكَذَا».
[صحيح] - [رواه أبو داود والترمذي وأحمد] - [سنن أبي داود: 4875]
المزيــد ...
'A'ishah, de troendes moder (må Allah vara nöjd med henne), berättade:
”Jag sa till profeten ﷺ: 'När det gäller Safiyyah, så är hon ju si och så’. En av återberättarna sa: 'Hon menade att hon var kortväxt.' Då sa han ﷺ: ’Du har sagt ett ord som, om det blandades med havets vatten, skulle ha förorenat det.’” Hon sa: ”Och jag härmade en person för honom.” Då sa han: ”Jag skulle inte vilja härma någon, inte ens om jag fick si och så i utbyte.”
[Autentisk] - [Återberättad av Abu Dawud, at-Tirmidhi och Ahmad] - [Sunan Abu Dawud - 4875]
'A'ishah (må Allah vara nöjd med henne) sa till profeten ﷺ att det räckte som brist hos Safiyyah (må Allah vara nöjd med henne) var att hon var kortväxt. Han svarade att hon hade uttalat ett ord som, om det blandades med havets vatten, skulle förorena det, förändra det och förstört det, trots havets enorma mängd. Hon berättade vidare att hon någon gång hade härmat en person, som hade förminskat denna. Profeten ﷺ sa då att han inte skulle vilja nämna en persons brist, eller härma honom på ett sätt som förnedrar, även om han skulle erbjudas stora delar av denna värld som ersättning.