Hadith: Vid han vars hand min själ vilar i! Jag är den bland er vars bön liknar Allahs sändebuds bön mest. Detta var hans bön tills han lämnade denna värld.'

عن أَبي هُرَيْرَةَ رضي الله عنه:
أنه كَانَ يُكَبِّرُ فِي كُلِّ صَلَاةٍ مِنَ الْمَكْتُوبَةِ وَغَيْرِهَا، فِي رَمَضَانَ وَغَيْرِهِ، فَيُكَبِّرُ حِينَ يَقُومُ، ثُمَّ يُكَبِّرُ حِينَ يَرْكَعُ، ثُمَّ يَقُولُ: سَمِعَ اللهُ لِمَنْ حَمِدَهُ، ثُمَّ يَقُولُ: رَبَّنَا وَلَكَ الْحَمْدُ، قَبْلَ أَنْ يَسْجُدَ، ثُمَّ يَقُولُ: اللهُ أَكْبَرُ حِينَ يَهْوِي سَاجِدًا، ثُمَّ يُكَبِّرُ حِينَ يَرْفَعُ رَأْسَهُ مِنَ السُّجُودِ، ثُمَّ يُكَبِّرُ حِينَ يَسْجُدُ، ثُمَّ يُكَبِّرُ حِينَ يَرْفَعُ رَأْسَهُ مِنَ السُّجُودِ، ثُمَّ يُكَبِّرُ حِينَ يَقُومُ مِنَ الْجُلُوسِ فِي الِاثْنَتَيْنِ، وَيَفْعَلُ ذَلِكَ فِي كُلِّ رَكْعَةٍ، حَتَّى يَفْرُغَ مِنَ الصَّلَاةِ، ثُمَّ يَقُولُ حِينَ يَنْصَرِفُ: وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ، إِنِّي لَأَقْرَبُكُمْ شَبَهًا بِصَلَاةِ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ، إِنْ كَانَتْ هَذِهِ لَصَلَاتَهُ حَتَّى فَارَقَ الدُّنْيَا.
[صحيح] - [متفق عليه]

Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) sa:
"Att han brukade säga Takbir i varje obligatorisk och frivillig bön, under och utanför Ramadan. Han brukade säga Takbir när han stod, och säga Takbir när han skulle böja sig för Ruku'. Sedan brukade han säga: 'Sami'allahu liman hamidah" ​​(Allah hör den som lovprisar honom), och därefter säga: 'Rabbana wa lakal-hamd" (Vår Herre, prisad vare du), innan han gick ner i Sujud. Sedan brukade han säga: Takbir när han gick ner i Sujud och när han lyfte sitt huvud för att sätta sig efter Sujud. Därefter sa han Takbir när han gick ner i Sujud igen, och Takbir när han lyfte sitt huvud och ställde sig upp från sittande position två gånger. Han brukade göra det i varje Rak'ah tills han blev färdig med bönen. När Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) bett färdigt sa han: 'Vid han vars hand min själ vilar i! Jag är den bland er vars bön liknar Allahs sändebuds bön mest. Detta var hans bön tills han lämnade denna värld.'"
[Autentisk] - [Al-Bukhari och Muslim]

Förklaring

Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) beskriver delar av profetens ﷺ bön. Han berättade att när han ställde sig upp för att be inledde han med Takbir, sedan sa han Takbir innan han gjorde Ruku', Sujud, kom upp från Sujud, och gjorde Sujud för en andra gång, när han kom upp från Sujud och när han ställde sig upp efter att ha bett två Rak'ahs efter den första Tashahhud under de böner som innehåller tre eller fyra Rak'ahs. Han brukade göra detta genom hela bönen tills han blev färdig med den. När han ställde sig upp från Ruku' brukade han säga: "Sami'allahu liman hamidah" (Allah hör den som lovprisar honom), och när han stod upprätt sa han: "Rabbana wa lakal-hamd" (vår Herre, alla lovprisningar tillkommer dig).
När Abu Hurayrah hade bett färdigt sa han: "Vid han vars hand min själ vilar i! Jag är den bland er vars bön liknar Allahs sändebuds bön mest. Han bad på detta vis tills han lämnade denna värld."