Hadith: ”Ge mig ert lojalitetslöfte att inte dyrka något vid Allahs sida, inte stjäla, inte begå otukt

عَنْ عُبَادَةَ بْنِ الصَّامِتِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ، وَكَانَ شَهِدَ بَدْرًا، وَهُوَ أَحَدُ النُّقَبَاءِ لَيْلَةَ العَقَبَةِ: أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ، وَحَوْلَهُ عِصَابَةٌ مِنْ أَصْحَابِهِ:
«بَايِعُونِي عَلَى أَلَّا تُشْرِكُوا بِاللَّهِ شَيْئًا، وَلاَ تَسْرِقُوا، وَلاَ تَزْنُوا، وَلاَ تَقْتُلُوا أَوْلاَدَكُمْ، وَلاَ تَأْتُوا بِبُهْتَانٍ تَفْتَرُونَهُ بَيْنَ أَيْدِيكُمْ وَأَرْجُلِكُمْ، وَلاَ تَعْصُوا فِي مَعْرُوفٍ، فَمَنْ وَفَى مِنْكُمْ فَأَجْرُهُ عَلَى اللَّهِ، وَمَنْ أَصَابَ مِنْ ذَلِكَ شَيْئًا فَعُوقِبَ فِي الدُّنْيَا فَهُوَ كَفَّارَةٌ لَهُ، وَمَنْ أَصَابَ مِنْ ذَلِكَ شَيْئًا ثُمَّ سَتَرَهُ اللَّهُ فَهُوَ إِلَى اللَّهِ، إِنْ شَاءَ عَفَا عَنْهُ وَإِنْ شَاءَ عَاقَبَهُ» فَبَايَعْنَاهُ عَلَى ذَلِكَ.
[صحيح] - [متفق عليه] - [صحيح البخاري: 18]

'Ubadah ibn al-Samit (må Allah vara nöjd med honom), som deltog i slaget vid Badr och var en av de tolv ledare som gav profeten ﷺ sin ed vid al-'Aqabah, berättade att Allahs sändebud ﷺ sa, medan en grupp av hans följeslagare satt omkring honom:
”Ge mig ert lojalitetslöfte att inte dyrka något vid Allahs sida, inte stjäla, inte begå otukt, inte döda era barn, inte tillskriva någon ett barn som inte är hans, och inte vara olydiga i det som är gott. Den av er som håller detta löfte, ska få sin belöning från Allah. Om någon begår något av detta och straffas för det i denna värld, så ska han få sin synd sonad genom detta. Och om någon begår något av detta och Allah döljer det, så vilar hans angelägenhet hos Allah. Ifall Allah vill, förlåter han honom, och ifall han vill straffar han honom.” Så vi gav honom vårt löfte om detta.
[Autentisk] - [Al-Bukhari och Muslim] - [Sahih al-Bukhari - 18]

Förklaring

'Ubadah ibn al-Samit (må Allah vara nöjd med honom), som deltog i det stora slaget vid Badr och som var ledare för sitt folk när de trädde fram för att avge lojalitetslöftet till profeten ﷺ under natten vid al-'Aqabah, då profeten ﷺ ännu befann sig i Mecka före utvandringen till Medina, berättade att profeten ﷺ satt med sina följeslagare och bad dem avge ett löfte rörande följande punkter: 1. Att inte dyrka någon annan vid Allahs sida, inte ens om det vore någon liten handling. 2. Att inte stjäla. 3. Att inte begå den skamlösa synden otukt. 4. Att inte döda sina barn, vare sig pojkar av rädsla för fattigdom eller flickor av rädsla för skam, vilket var förekommande bland vissa arabiska stammar. 5. Att inte komma med påhittade falska anklagelser som involverar handlingar utförda med händer och fötter. Då de flesta handlingar sker genom dem, även om andra kroppsdelar också kan vara delaktiga. 6. Att inte vara olydiga mot profeten ﷺ i sådant som är rätt och gott. Den som håller sitt löfte och står fast vid det, ska få sin belöning av Allah. Den som begår någon av dessa handlingar, förutom att dyrka andra än Allah, och straffas i denna värld genom de fastställda straffen, får sin synd sonad. Och om någon begår något av detta och Allah döljer det, ska hans angelägenhet vila hos Allah. Allah kan antingen förlåta eller straffa. Alla närvarande gav profeten ﷺ sitt löfte om detta.

Vad vi kan lära oss från hadithen

1. Hadithen klargör innehållet i det första lojalitetslöftet vid 'Aqabah, innan strid ännu hade föreskrivits.
2. Al-Sindī förklarade innebörden av uttrycket ”i det som är gott”, genom att nämna att alla profetens ﷺ befallningar är i sig goda, men frasen används för att betona att lydnad gäller i det som är rätt, samt att ingen lydnad gäller i något som inte är gott. Det visar också att lydnad bör villkoras med att det gäller det som är rätt.
3. Muhammed ibn Isma'il al-Taymi och andra förklarade att barn särskilt nämns i förbudet för mord därför att det innefattar både mord och att bryta släktband, men också eftersom barnamord var vanligt innan islam. Barn nämns även eftersom de är försvarslösa.
4. Al-Nawawi förklarade att Hadithens generella formulering avgränsas av Allahs ord: ”Allah förlåter inte att något dyrkas vid hans sida”. Den som dyrkar andra än Allah och dör i det tillståndet, eller dödas som avfälling, får inte sitt straff sonat av världsliga straff.
5. Al-Qadi 'Iyad nämnde att majoriteten av lärda anser att de fastställda straffen i denna värld är renande och sonande för den som får dem.